Cecilia Arnblom

Jag vill vara hon som försvann!

To die for -just nu skulle vara att åka iväg från kalla, gråa och deprimerande Sverige till varmare breddgrader. Dels för att jag vill ha sol och värme mer än nånsin och för att här hemma finns det så mycket platser, dofter och musik som får mig att minnas och må dåligt rent av. Jag är jätte opeppad och känner mig faktist lite nere. Jag mådde bra där ett tag men det gick liksom över, visst får jag fortfarande lyckorus ibland och de är intensiva men väldigt korta.
Det blir alltid så här när man börjar känna efter och sätter känslorna på "on", de skulle behöva vara avstängda typ ALL THE TIME! .. Fast å andra sida, usch va tråkigt det skulle bli då. Men men, nu när jag tänker efter igen så är det trots allt så att man ska trivas och må bra med det man har och tänka posetivt. Snart åker jag iaf iväg från Stockholm i ngr dagar, visserligen till kallare breddgrader men det spelar ingen roll för jag kommer vara med nära och kära och det är allt som räknas.

---

Jag känner mig lite som Martin Stenmarck sjunger om i "Sjumilakliv"

Jag vill kasta loss och lära mig slåss.

Raka av mitt hår och bäras ut på bår

Ta tjuren vid hornen och hålla dom hårt.

Bita på sanningen och kväva all gråt

Börja sluta tro och låta vansinnet gro.

Jag vill sparka bakut och göra nå sjukt.

Släcka fyren på berget som räddade liv och smita från smällen med sjumilakliv.

Jag kommer inte hem ikväll om jag känner mig själv.

Låt oss ta farväl av både hjärta och själ

Jag kan ta ett långt hårt straff för alla stunder vi haft.

Jag vill byta land och vara han som försvann.

Börja om på nytt och få såret mitt sytt.

När jag vänder och springer långt härifrån se mig som saknad, en förlorad son.

Jag kommer inte hem ikväll om jag känner mig själv.

Låt oss ta farväl av både hjärta och själ

Jag kan ta ett långt hårt straff för alla stunder vi haft.

För alla stunder vi haft. För alla stunder vi haft