Cecilia Arnblom

Ännu en vecka som närmar sig ett slut. Jag tycker det har gått fort med tanke på att jag inte gjort så överdrivet mycket. Min vardag har bestått av möblering, städning, match på Råsunda, träning och jobbsökning. Det såg mer ut än det kändes dock!
Jag tycker jag bara har strosat runt hemma mest och är det någonting jag vill just nu så är det en stor jävla förändring. Jobb? Plugg? Au Pair?.. Någonting! Får jag inte svar på ansökningarna snart så blir det antagligen mors och adjö med Sverige, då tar jag jobb som Au Pair och drar härifrån.
Det känns ganska trisst att lämna allt nu eftersom jag börjar trivas med allt i mitt liv nu även om det finns en viss saknad efter någon. Den saknaden kommer antagligen inte försvinna vare sig jag är hemma i Stockholm eller någon annanstans i världen.

---

Jag har iaf kikat runt på en hel del Au Pair sidor och det verkar verkligen som en livsupplevelse och framförallt en ändring i min trissta vardag. Jag får ju ågren av att bara gå runt och inte göra någonting. Det är definitivt ingenting som jag trivs med eller vill göra. Jag har ju inte ett öre och det känns lite gammalt att fråga efter lån av pappa hela tiden. Det känns som det här körtkortet som jag fortfarande inte har, har tagit upp alldeles för mycket av min tid och energi. Jag önskar egentligen att jag bara hade det nu så jag slipper eländet.

Anyway! Nog om tristess... Idag är det Fredag och inga planer inför helgen överhuvudaget. Vi får helt enkelt se vad som händer och det brukar ganska ofta sluta med något spårat eller bara sitta hemma och titta in i väggen. Jag har något att se fram emot med andra ord ;).
 
Nu ska jag iaf kolla runt lite, planera framtiden och förhoppningsvis hittar jag någonting som inte gör att pappa drar undan mattan under mina fötter. Det gör så fruktansvärt ont att få sina önsningar och drömmar krossade gång på gång...!

Ciao!