Midsommardagen=Bakisdagen
Hej hej alla bakfulla människor!
Jag mår själv inte bra alls, ganska sliten om jag ska vara ärlig men va fan, är det midsommar så är det.
Gårdagen var jättemysig. Jag kom, trots att jag verkligen ansträngde mig, en halvtimme sent och blev mött av en tokig Emilia i dörren. Jag ber återigen om ursäkt men det blir iaf bättre och bättre(?).
Hur som helst så åt vi sen drack vi och sen drack vi lite till. Alla blev fulla, jag grät med mamma, moster och Johanna i telefonen. Lisa tröstade mig lite, senare blev det totalbråk (tydligen) när en objuden eller bjuden (återigen stort frågetecken) människa dök upp. Det var många ledsna ansikten, många grät och vissa skrek på varandra. Jag råkade gå in i rummet där detta tredje världskriget pågick och man kan väl säga att jag har en dörr där ni andra har näsor. Jag hade lite taskig timing.
Jag åkte hem till slut iaf och hur jag kom hem det är en bra fråga. Jag vet att jag satt i Vällingby och väntade på bussen och satt med bussremsan i handen. Rätt va det är så är den borta så jag tar en taxi efter att ha letat i alla fickor på både brallor, jacka och väska. Efter att den snälla taxichaffören släppt av mig så var mobilen nästan stendöd så jag satt och messade men sen dog den till slut så jag skulle sätta i den i laddare och min mobil är så dum så jag satt där ett bra tag i sängen och försökte fixa..
Imorse vaknade jag klockan nio med alla kläder på mig mobilen i en handen och batteriluckan i den andra och jag låg tvärs över sängen. Jag klädde av mig för att lägga mig ordentligt i sängen och sova då hittade jag bussremsan... MELLAN TUTTARNA!! Åh, Cissi du är ett riktigt stolpskott.
Men men.. hela dagen har jag bara gått ensammen hemma och försökt bestämma mig vad jag ska göra; utgång, fest eller bara sitta hemma? -Utgång med bara killar? Nja. -Bara sitta hemma. Aldrig! -Fest hos Drew? Nära hem, skön musik, nytt folk. Lätt!!
Jaha så var det typ nästan bestämt då är det nog dags att hoppa ut velour shortsen och hoppa i ett par snygga jeans.
Innan jag går vill jag bara säga STORT TACK till Emilia som är sjukt bra på att fixa partyn och Jocke som lånade ut sitt place! Det är så självklart jätteuppskattat allt ni gjort. -Stor eloge!
Ciao!
Update 01:56
Hejsan hoppsan! Lisa har precis lämnat min enkla lilla boning och nu sitter jag här återigen ensam och övergiven. Jag kilade över till Sandra ett tag där var det livat i luckan. De sjöng singstar och hunden sjöng med, eller så gnällde han jag kunde inte riktigt avgöra.
Efter ett tag så ringde Lisa och hon behövde sällskap så jag var tvungen att avlägsna från trevligheterna hos Sandra för att prata med min Lisa som kom över. Vi pratade, spelade kort, åt godis och kollade på Jerry Springer tills hon kände sig så trött att hon var tvungen att åka hem och ja nu sitter jag som sagt här...
Imorgon bär det av och jag mår verkligen psykiskt dåligt över det hela just nu! Mora är ingen plats för mig men jag ska bo hos familjen som jag bodde hos först och där trivdes jag verkligen trots att det är lite längre att gå. Men jag måste börja tro på mig själv för det känns som det kommer gå åt helvette annars.
"Jag kan köra jag är inte rädd!" -som Stig Helmer skulle sagt.
Jaja, nu ska jag gå och kolla på sms:et som precis kom till min lilla mobil
Puss i ljumsken!
Jag mår själv inte bra alls, ganska sliten om jag ska vara ärlig men va fan, är det midsommar så är det.
Gårdagen var jättemysig. Jag kom, trots att jag verkligen ansträngde mig, en halvtimme sent och blev mött av en tokig Emilia i dörren. Jag ber återigen om ursäkt men det blir iaf bättre och bättre(?).
Hur som helst så åt vi sen drack vi och sen drack vi lite till. Alla blev fulla, jag grät med mamma, moster och Johanna i telefonen. Lisa tröstade mig lite, senare blev det totalbråk (tydligen) när en objuden eller bjuden (återigen stort frågetecken) människa dök upp. Det var många ledsna ansikten, många grät och vissa skrek på varandra. Jag råkade gå in i rummet där detta tredje världskriget pågick och man kan väl säga att jag har en dörr där ni andra har näsor. Jag hade lite taskig timing.
Jag åkte hem till slut iaf och hur jag kom hem det är en bra fråga. Jag vet att jag satt i Vällingby och väntade på bussen och satt med bussremsan i handen. Rätt va det är så är den borta så jag tar en taxi efter att ha letat i alla fickor på både brallor, jacka och väska. Efter att den snälla taxichaffören släppt av mig så var mobilen nästan stendöd så jag satt och messade men sen dog den till slut så jag skulle sätta i den i laddare och min mobil är så dum så jag satt där ett bra tag i sängen och försökte fixa..
Imorse vaknade jag klockan nio med alla kläder på mig mobilen i en handen och batteriluckan i den andra och jag låg tvärs över sängen. Jag klädde av mig för att lägga mig ordentligt i sängen och sova då hittade jag bussremsan... MELLAN TUTTARNA!! Åh, Cissi du är ett riktigt stolpskott.
Men men.. hela dagen har jag bara gått ensammen hemma och försökt bestämma mig vad jag ska göra; utgång, fest eller bara sitta hemma? -Utgång med bara killar? Nja. -Bara sitta hemma. Aldrig! -Fest hos Drew? Nära hem, skön musik, nytt folk. Lätt!!
Jaha så var det typ nästan bestämt då är det nog dags att hoppa ut velour shortsen och hoppa i ett par snygga jeans.
Innan jag går vill jag bara säga STORT TACK till Emilia som är sjukt bra på att fixa partyn och Jocke som lånade ut sitt place! Det är så självklart jätteuppskattat allt ni gjort. -Stor eloge!
Ciao!
Update 01:56
Hejsan hoppsan! Lisa har precis lämnat min enkla lilla boning och nu sitter jag här återigen ensam och övergiven. Jag kilade över till Sandra ett tag där var det livat i luckan. De sjöng singstar och hunden sjöng med, eller så gnällde han jag kunde inte riktigt avgöra.
Efter ett tag så ringde Lisa och hon behövde sällskap så jag var tvungen att avlägsna från trevligheterna hos Sandra för att prata med min Lisa som kom över. Vi pratade, spelade kort, åt godis och kollade på Jerry Springer tills hon kände sig så trött att hon var tvungen att åka hem och ja nu sitter jag som sagt här...
Imorgon bär det av och jag mår verkligen psykiskt dåligt över det hela just nu! Mora är ingen plats för mig men jag ska bo hos familjen som jag bodde hos först och där trivdes jag verkligen trots att det är lite längre att gå. Men jag måste börja tro på mig själv för det känns som det kommer gå åt helvette annars.
"Jag kan köra jag är inte rädd!" -som Stig Helmer skulle sagt.
Jaja, nu ska jag gå och kolla på sms:et som precis kom till min lilla mobil
Puss i ljumsken!
Kommentarer
Trackback
