I väntan på männen

Hey, nu har jag precis slavat i köket och gjort pizza till två hårt arbetande män. Fredrik och Janne, hans far, jobbar sent idag och mamma Spånken gör tydligen något annat så jag blev den lyckligt utvalda.

Jag var i stan idag för att lämna blod och passade på att träffa Danni. Vi började med att virra runt för att hitta en parkeringsplats och när det var avklarat så virrades det runt till fots för att hitta blodgivningsplacet. När jag var där och fyllt i pappret någorlunda sanningsenligt så fick jag förklarat för mig att man måste vänta sex månader innan man får ge blod så det var bara att strunta i det och åka med Danni och ta en fika på Waynes istället. Vi satt och snackade ett bra tag om allt mellan himmel och jord. Det blev en hel del snack om förhållanden och break-ups men även om hans restaurang i Motala som han vill att även jag ska börja jobba på. Det är lite för långt för mig men någon gång i framtiden kanske. Man ska aldrig säga aldrig.
Efter allt snack och ett besök i hans kusins butik så åkte vi hemåt, jag fick skjuts enda hem till Sumpan vilket uppskattades mycket.
När jag gick in ringde jag till mamma eftersom jag fick den roliga uppgiften att laga middag och då berättade hon att dom åt lax -"ehm, jag kommer på dirr" ... WROOOM!
Efter att jag käkat så tvingade jag med mammsen till åkis så hon fick hjälpa mig att välja ut råvaror, efter att jag lämnat henne hemma så åkte jag direkt till Bro där jag sitter nu och tittar på nån lame ass movie.

Innan jag åkte mot stan läste jag lite om palestinasjalen också eftersom jag fick en upplärning om hur fel det var att ha dom men jag har bestämt att min sjal står för frihet, kamp och rättvisa. Det fanns typ hundra olika förklaringar och jag vill bara ha den för att det är cute. Så oerhört korkad är jag... Trisst men sant! Jag har dock aldrig påstått att jag är speciellt smart eller ens tänker efter så där asmycket. De flesta jag känner vet om detta så det förvånar mig fortfarande att människor blir arga för mitt klantiga beteende och osmidiga kommentarer. Anywho, det är bra att folk lär mig hela tiden, någon gång i framtiden ska det väl bli människa av mig också... maybe!

Tjenixen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0